Hur fungerar lymfsystemet?

Lymfsystemet eller lymfatiska systemet, som består av lymfan, lymfkärl samt olika organ, är viktigt för dränering av av vätska i vävnaderna från blodkärlen samt är en viktig del i immunförsvaret.

Till lymfsystemet hör även mjälten, brässen/thymus, tonsillerna/halsmandlarna, blindtarmen samt benmärgen. Se bild ovan.  

I hela kroppen finns lymfkärl likt ett nätverk och precis som blodkärlen förgrenar de sig till kroppens alla vävnader. Genom lymfkärlen leds lymfan som läckt ut ur blodet tillbaka till blodkärlen. I lymfkärlen finns klaffar som gör att lymfvätskan enbart kan röra sig åt ett håll.

Lymfkärlen består av hjärtan som sitter som i ett pärlband. Dessa hjärtan suger upp vätska när de kramas ihop och fungerar på så sätt som en dammsugare. Genom att vi rör på armar och ben så pumpas lymfan framåt i lymfkärlen.

Lymfkärlen leder till lymfnoder. De kallas även för lymfknutor eller lymfkörtlar. Lymfnoderna är små bönformade knölar som ofta är samlade i grupper. De är ca 1-10 mm stora. Vi har rikligt med lymfknutor armhålorna, ljumskarna, nacken, käkvinklarna samt bakom bröstbenet samt längs de stora blodkärlen i bukhålan. Det finns 500 till 1000 lymfnoder i kroppen.

Lymfnoderna fungerar som filter. När lymfan passerar lymfnoder tillförs vätskan vita blodkroppar (lymfocyter) och plasmaceller, samtidigt som bakterier, virus och andra skadliga partiklar oskadliggörs. Vid en infektion får man många lymfocyter och lymfknutorna blir svullna.

Lymfan kommer från blodcirkulationen som läcker ut ca 2-4 liter vätska i vävnaderna per dygn. Till skillnad från blodcirkulationen så har lymfsystemet ingen central pump utan rör sig långsamt mest tack vara att musklerna pressar lymfan framåt i lymfkärlen i en riktning. Lymfan förs via två stora lymfkärl mot området kring nyckelbensgropen och töms till slut i blodomloppet.

På så sätt förs även de vita blodkropparna i lymfan över till blodet.

Via lymfkärl i tarmkanalen förpassas fett till lymfsystemet för att föras vidare som större droppar till blodomloppet. Lymfan transporterar även bort gamla eller skadade celler, överbliven näring, proteiner, mjölksyra och andra slaggprodukter.  

Vad kan störa lymfsystemet?

Orsaken till trögt lymfflöde kan vara:

• Ärftlighet
• Stillasittande livsstil.
• Ärrbildningar efter en slag, skrubbsår, operationssår eller vaccinationsärr.
• Borttagna lymfknutor i samband med cancer.
• Hormonella svängningar.
• Att man dricker för lite vätska.
• Spända nackmuskler.
• Stress, oro eller chock som skapar spända muskler och kroppen spar på energi/näring.
• Långa flyg eller bilresor där vi sitter still.
• För mycket kolhydratrik eller sockerrik kost som potatis, pasta, bröd, frukt, fikabröd, godis, saft eller läsk.
• För lite protein i kosten. (Protein i blodet suger upp vätskan som lämnas i vävnaderna av artärerna och för det tillbaka i venerna).
• Gluten
• Mediciner som insulin, kortison eller hjärtmediciner.
• Kaffe eller svart tee är vätskedrivande via venerna, men lämnar slaggprodukter kvar och ökar risk för fibroser.
• Åtsittande kläder eller smycken som ger märken. Kan vara strumpor, trosor, BH, ringar på fingrar.
• Även för hårt sittande kompressionskläder. Stödstrumpor som endast går till knävecket är ej bra. De ska helst gå ända upp till ljumskar. Det ska vara mer tryck nedtill och minska upptill.

Vad kan man få för besvär om lymfsystemet fungerar dåligt?

Lymfsystemet kramar mellan 2 och 12 gånger per minut. Om man är en av dem som har ett trögt lymfsystem (om man är en 2:a) så kan man drabbas av sämre immunförsvar och ökad mottaglighet för sjukdomar, svullnader, ödem, stelhet, viktökning och fibroser. Sjukdomsdiagnoser man kan få om kroppen inte klarar av att dränera vävnaderna på vätska är lymfödem samt lipödem.

Se film om kroniska ödem från Svenska ödemförbundet om lymfsystemet:

Hur kan man förbättra lymfflödet?

Det som för lymfan framåt i lymfkärlen är tryckväxling. Lymfhjärtanen pressas samman och suger upp vätska från vävnaderna. Detta sker genom att vi rör på oss så att musklerna växlar mellan att vara spända och avslappnade. Att andas via näsan ner i magen får diafragman att sätta fart på lymfan. Manuellt lymfdränage, lymfmassage eller kompressionsstrumpor skapar också denna tryckväxling. Personer med diagnosen lipödem rekommenderas att träna regelbundet för att motverka vätskeuppbyggnad och bibehålla styrkan och rörligheten i sina ben. Det är viktigt att regelbundet fylla på med vätska, samt att undvika för mycket kaffe eller svart tee (som är vätskedrivande), att äta rätt (undvik gluten, minimera intag av socker & kolhydrater, ät proteinrikt, ät rätt fetter, ät gärna LCHF/Paleo-kost) samt undvik att ha åtsittande kläder.  

Hur kan vibrationer hjälpa?

En studie med trettio kvinnor diagnostiserade med lipödem (fas 2-3) där man kombinerade manuell lymfdränage och lågfrekvent vibrationsterapibehandling visade drastiskt ökning av effektiviteten på behandling av lipödem. Resultat visade både minskningen av storleken på lipödem och förbättringar av livskvaliteten. Vi rekommenderar därför lymfdränage i kombination med en lämplig vibrationsapparat/vibrationsmassör eller en vibrationsplatta. Några av fördelarna med användning av vibrationsplattor för personer med kroniska ödem kan vara:

• Förbättrad lymfcirkulation
• Smärtlindring
• Kortisol och stressreducering

Manuell lymfdränage i kombination med RelaxMe vibrationsmassör

Se vår film där vi visar hur man kan kombinera manuell lymfdränage med lågfrekventa vibrationer från RelaxMe.

Läs mer om RelaxMe vibrationsmassör.  

Hur använder man en vibrationsplatta för ökad lymfdränage?

Se vår övningsbank för med övningar för lymfsystemet och lymfdränage på vibrationsplatta.

Se även vår sida med träningsprogram där via har skapat filmer med ”lymfapass”.  

Vibrationsplattor lämpliga för lymfdränage

Om du vill köpa en vibrationsplatta som är extra lämplig för lymfdränage så rekommenderar vi LymphaVibe eller Fitnessplate 4D.

Både LymphaVibe och Fitnessplate 4D har program med svängningar, mikrovibrationer samt sidorörelser. De klarar även belastning/maxvikt på 150 kg.